lördag 24 juli 2021

Ränta på ränta, vinst driver aktiekursen i det långa loppet

 


Ränta på ränta, varför vinsttillväxt driver aktiekursen i det långa loppet.

Dom flesta har nog vid något tillfälle hört talas om ränta på ränta, antingen i skolan, eller på andra håll. 

I detta inlägg tänkte illustrera varför ränta på ränta, och framförallt varför "Compounded Annual Growth Rate" (CAGR) är viktigt på sista raden, och hur det hänger ihop med aktiekursen över tid. 

I exemplet nedan så kan ni se vad som händer med en vinsttillväxt om 15% årligen över en längre period. 
I exemplet har jag även antagit ett Price to Earnings (P/E) om 20 för att få fram ett implicit aktiepris. 


Det intressanta är att efter år 5 så dubblar bolaget vinsten varje år. 
Efter år 8 så dubblas den igen, för att åter dubblas år 10. 
År 16 har bolaget nästan ökat sin ursprungliga vinst med 10 gånger. 

Efter 30 år kommer bolaget öka sin vinst med 10 gånger vs den ursprungliga vinsten år 0, varje år...

Om vi skulle skruva upp exempel ovan till 20% årlig vinsttillväxt får vi lite andra siffror. 


Resultatet av en årlig vinsttillväxt som är 5 procenenheter högre än exempel tidigare är alltså enorm. 
Om du har ägt bolaget som har genererat en vinsttillväxt om 20 procent istället för 15 procent årligen har du fått en avkastning som är 4,1 gånger högre efter 33 år. 

Bolag som årligen växer sin vinst dubbelsiffrigt är anledningen varför vi har en massa miljardärer världen över. 
Ett bra exempel är familjen Douglas som äger en kontrollpost i Investmentbolaget Latour som har haft en årlig substanstillväxt om 25% sedan börsnoteringen 1982. 

Vinsttillväxt och Aktiekurs
Det som långsiktigt driver en aktiekurs norrut för ett noterat bolag är vinsttillväxten.
Aktiägare som kolletiv är redo att betala en premie för bolag som växer sista raden år efter år. 
Det motsatta gäller bolag som går med förlust år efter år, där brukar aktiekurserna kollapsa, i vissa fall avnoteras bolaget pga konkurs om aktieägarna inte är villiga att betala för en eller flera nyemissioner. 

Självfallet finns det anomalier som Amazon.com som har valt att återinvestera hela kassaflödet i R&D, men... 
Dom flesta bolagen är inte Amazon.com, utan har ofta aktieägare som vill att kassaflödet ska trilla ner på sista raden där kapitalet kan återförenas med sina aktieägare i form av utdelning. 

Att växa sin vinst mer än 10% är dock väldigt svårt för många bolag. speciellt större mogna bolag. 

För att driva framtida vinsttillväxt utöver den organiska så brukar duktiga bolagsledningar/kapitalallokerare tillämpa diverse förvärvsstrategier.
Detta kan mynna ut i bolag/tilläggssförvärv för att ytterligare driva och säkerställa tillväxt och framförallt vinsttillväxt. 

Börsvecka 29. ATH på börsen och i väskorna







Portföljsvärde 2021-07-24
Avanza: 1 938 955
Nordea: 499 004

Portföljerna steg sammanlagt strax över 2,4 miljoner kronor i veckan där bl.a rapportvinnarna EQT, Evolution var stora bidragsgivare, men även Nvidia. 

Köpt:

23 ACQ Bure SPAC
2 Addlife B
599 Corem Property Group B
5 Creaspac SPAC
2 Kambi
18 Kindred Group
16 Nolato B


Sålt:

30 Svolder B
11 Activision Blizzard

I veckan har jag sålt mitt sista innehav i Svolder som har funnits med i portföljen väldigt länge. 
Jag hade som mest strax över 3200 justerat för split 2018, och Svolder har varit en av portföljens stora bidragsgivare i kronor under åren. 
Anledningen till försäljningen är den historiskt höga premien som Svolder handlas till. Premien ligger på strax över 21% i skrivande stund, vilket jag tycker är högt då samtliga av Svolders innehav kan köpas direkt över börsen. 
Det man också bör ta i beaktning är att några av Svolders portföljsbolag även är högt värderade sett till släpande P/E. 

Även Activision Blizzard har fått lämna, trots riktigt fin avkastning så tror jag pengarna gör sig bättre på annat håll. Activision Blizzard var även ett mycket litet innehav i väskan, <0.5%. 

Likviderna + lönen har istället gått till att öka i andra befintliga portföljsbolag där bl.a köpen i Corem har varit dom största. 

Lite kort om Corem:
Corem Property Group är ett noterat fastighetsbolag på Stockholmsbörsen som nyligen har slagits ihop med Klövern i veckan och klivit upp på Large Cap. listan.
Bolaget ägs till största del av finansmannen Rutger Arnhult, vilket jag tycker är en kvalitetsstämpel eftersom jag gillar ägare av kött och blod. 
Corem är även ett av få fastighetsbolag som idag handlas till substansrabatt, vilket innebär att du köper bolaget för 80 cents on the dollar i princip. 

I dagsläget äger jag 1175st aktier i Corem, men kommer sannolikt fortsätta öka lite smått i framtiden om rabatten kvarstår. 

Chansen finns även att ett potentiellt uppköp kommer gällande Castellum, frågan är dock vem som köper vem, men Rutger Arnhult äger andelar i både Corem och Castellum. 
Av den anledningen finns en chans att en merger sker i framtiden. 

iGaming rapporter
I veckan släpptes även kvartalsrapporterna för Evolution, Kindred, Betsson, Kambi m.fl, där mottagandet av marknaden var svalt, speciellt i Kindred och Kambis fall där båda aktierna handlades ner kraftigt under fredagshandeln. 
Kambi föll 10% och Kindred föll som mest ner till 138,7 kronor. 
Jag passade på att handla lite i båda under kursfallet då jag ändå tyckte att rapporterna såg bra ut. 
Kindred handlas även till låga multiplar, så där är margin of safety något högre än i Kambis fall och börsen som sådant.  
Kindreds styrelse håller även med och släppte ett PM om ett nytt återköpsprogram om 600 miljoner kronor i fredags som sjösätts med start från måndag fram till 17:e december. 

Även Evolution släppte en bra rapport men handlades runt nollan på rapportdagen, men handlades upp dagen efter med ca 4%. 
Det man dock ska komma ihåg är att multiplarna för Evolution är höga, så trots kraftig tillväxt är bolaget inte direkt billigt, även med framåtblickande mått. Men lyckas man öka omsättningen, höja marginalen något mer och framförallt hålla sig relevanta inom iGaming så kommer Evolution jobba sig in i aktiekursen över tid. 
Äger i skrivande stund 163st aktier i Evolution, men har inga planer på att öka mer då bolaget redan utgör en stor del av totala portföljsvärderna, mycket tack vare en fin avkastning. 

ATH & Risker
Som alltid känner man en viss oro när portföljerna är på all-time-high, riskerna i marknaden är fortfarande stora med bl.a Covid-19 som fortfarande hänger i luften, men även inflationsrisk och nu på senaste Kinesisk risk, där staten har varit inne och råddat i många av dom Kinesiska bolagen som är särnoterade i USA. 

Nya toppar föder dock nya topppar.
Nya toppar föder även högre bottnar.

Fullinvesterad
Jag är fortfarande fullinvesterad och kommer sannolikt fortsätta vara så, då det ligger i min börsstrategi att alltid vara fullinvesterad oavsett börsklimat. 

Har man dessutom ett kassaflöde från sitt dagliga jobb som fortfarande motsvarar mer än 10% av totala portföljsvärdet över ett år, så behöver man inte ha massa cash liggandes i portföljerna enligt mitt tycke. 


torsdag 22 juli 2021

Äg bolag som säljer hackorna & spadarna




Det finns ett gammalt världsligt begrepp som säger att: "det är bättre att äga bolag som säljer hackorna & spadarna till guldgrävare, än att själva gräva efter guldet". Gissningsvis är detta sprunget från guldrushen på 1800-talet i USA, där chansen var mycket liten att faktiskt hitta guld, men efterfrågan på verktygen att hitta guldet var stor. 

Bokstavligen finns det många bolag idag som faktiskt säljer verktyg och maskiner till just guldgrävare såsom Volvo, Epiroc, Sandvik, Stanley Black & Decker, Inc. m.fl.

Dock finns det andra moderna branscher också som gynnas "guldrusher", där möjligheten att tälja guld historiskt har varit stor. Varför just modernare branscher kan vara attraktiva är pga dom högre marginalerna, speciellt inom tech, där dubbelsiffriga marginaler nästan är praxis. 

Nedan lyder några exempel.


Microsoft är ett sådant bolag där PC-användarna både använder Windows-operativsystemet, men även Office-programmet 365. 
Oavsett vad användarna gör med sin PC så behöver dom operativsystemet (i detta fall hackan), och i vissa fall Office-365 (spaden) för att uträtta sitt arbete. 


En Svensk motsvarighet är Evolution som enbart jobbar med B2B, dvs man säljer sina hackor och spadar till andra online-casino bolag, såsom LeoVegas, Kindred m.fl. 
Skulle exempelvis Kindred plocka marknadsandelar från LeoVegas så skulle det inte påverka Evolution Gaming som säljer sina tjänster till båda casino-bolagen. 


Det gäller alltså att hitta bolag som säljer hackor & spadar i en nisch där konkurrensen att sälja är låg pga höga barriärer, men där efterfrågan på produkten/tjänsten är hög. 
Bolaget ska gärna ha en mono/duopol-ställning eller liknande.

Andra nämnvärda bolag som säljer hackor & spadar enligt min uppfattning:

Nordnet
Avanza
Apple
Nvidia
AMD
Alphabet
Amazon
Alibaba
Boeing (Dock dålig tillväxt nu pga skandaler, som bolaget själva orsakat, samt Covid-19 förlorare)
Airbus (Covid-19 förlorare)
Spotify
Netflix
Shopify
Kambi


Jag både äger och har ägt dom flesta bolagen som har nämnts i detta inlägg så se det ej som något köpråd. 



onsdag 21 juli 2021

Ett fåtal multibaggers är tillräckligt för att bli rik




"The first rule of compounding: Never interrupt it unnecessarily." - Charles Munger

Som investerare behöver man bara träffa rätt ett fåtal gånger för att bli riktigt rik.

Det svåra med att äga multibaggers är frestelsen att sälja för tidigt när man redan har fått en hygglig avkastning. 
Hur många gånger har man inte ångrat att man gjorde en exit i en aktie som sedan tickade på norrut efter ens exit? 

Personligen har jag sålt aktier i både Bure, Investor THQ och många fler andra bolag, och har vid flertalet gånger köpt tillbaka aktierna för ett pris långt över mitt tidigare försäljningspris, vilket har resulterat i färre antal aktier till ett dyrare pris. 

Nedan är några exempel på bolag som har haft en fantastiskt avkastning dom senaste 5 åren om man har haft styrkan att sitta på händerna. 

Tesla Inc, +1.385,94%

Evolution Gaming, +2.467,18%

Sinch AB, +2,266,03%

Netflix Inc, +518,29%

Beijer Ref AB, +598,62%

Paypal Holdings Inc, +696,55%

Stillfront Group, 1011,5%

AddLife, +735,09%

Troax Group, +623,57

Shopify Inc, +4560,25%

Square Inc, +2506,66

Advanced Micro Devices (AMD), +1568,77%

Nvidia Corporation, +1298,35%

Logitech International, +609,31%


Listan kan göras lång gällande bolag som har mer än dubblats i värde dom senaste 5 åren. Men det som är key take aways är att samtliga bolag är kända för dom flesta investerare såväl som privatpersoner, antingen för att vi använder deras produkter dagligen, eller för att det är hemmamarknader som vi väl känner till som investerare. 

Det som även är synonymt med den något sporadiska listan ovan är att samtliga bolag har gett mer än 5x pengarna.

I exemplet med AMD så hade du fått 15ggr pengarna, om du investerade för 5 år sedan. 
För att sätta detta i perspektiv så hade en investering på 100 000 kronor i AMD för 5 år sedan växt till att bli strax över 1 500 000 kronor idag.  

Men det svåra är som 
nämnt tidigare att: inte sälja aktier som är vinnare. 

“Understanding both the power of compound interest and the difficulty of getting it is the heart and soul of understanding a lot of things.” - Charles Munger

tisdag 20 juli 2021

5 olika vägar för multibaggers för värdeinvesteraren

Återigen ett inlägg inspirerat av superinvesteraren Mohnish Pabrai.


Att hitta ett bolag som har möjlighet att bli en 10-100-bagger är "The Holy Grail" för en värdeinvesterare, och dessa 5 vägar kan leda till den nästa 100-baggern. 

Nedan är dom 5 olika vägar som superinvesteraren Mohnish Pabrai har identifierat:


1. Focused Mousetraps. Dessa företag är väldigt fokuserade inom sina affärsområden med en lång underliggande tillväxt. Exempel är Costco, som enbart fokuserar på retail, och Chipotple/McDonald's, som bara fokuserar på snabbmat. 


2. Great Capital Allocators. Dessa är bolag som har riktigt bra management vad gäller att allokera kapital, antingen organiskt eller genom förvärv. Exempel här är Berkshire Hathaway, motsvarigheten i Sverige skulle kunna vara Latour som har växt med ca 25% årligen sedan 1982. 


3. Uber Cannibals. Dessa är bolag som har ett stort fokus på återköp av aktier. När ett bolag återköper sina aktier och makulera dessa så ökar vinsten per aktie för resterande aktieägare. Exempel här är Autozone och NVR, där det senare har återköpt mer än 80% av sin totala float dom senaste 20 åren. En Svensk motsvarighet skulle kunna vara Swedish match som återköpt mer än hälften av totala floaten sedan 2000. 


4. Deeply Undervalued Turnarounds or Public Leveraged Buyouts. Dessa är bolag har något speciellt som inträffar, exempelvis att ett nytt management/ägare kliver in och rör om i grytan. Ett Svenskt exempel skulle kunna vara WeSC som numera heter Vestum där en ny ägare klev in och ändrade strategin på bolaget. 


5. Spawners. Spawners har jag skrivit om i tidigare inlägg, men i kort handlar det om bolag som har management som skapar eller tillägger affärsverksamheter, och får dom att växa framgångsrikt. Exempel på dessa är Amazon, Baidu, Alibaba, Tencent, Alphabet. 


Bolagen ovan är samtliga lätta att identifiera nu med facit i hand då dom alla har blivit multibaggers, men gränsnittet ovan är alltså inspiration för att hitta nästa multibagger. 

Lycka till!

lördag 17 juli 2021

Spawners, Set it and Forget it Investing

Inlägget är inspirerat av Mohnish Pabrai som i sin tur har fått inspiration från framförallt Nick Sleep. 


Länk till youtubeklippet här


Det handlar om att hitta bolag tidigt som har potential att bli riktigt stora tack vare sin förmåga att hitta eller förvalta nya affärsområden. 




Mohnish Pabrai tillsammans med Warren Buffet.

Vad är en spawner? 

En "spawner" är ett bolag vars kultur är att skapa eller förvärva nya affärer som har potential att bli massiva tillväxtmaskiner. 

Jeff Bezos sa följande i sitt aktieägarbrev 2017, "Staying in Day 1 requires you to experiment patiently, accept failures, plant seeds, protect saplings, and double down when you see customer delight."

Därför är det viktigt att leta efter bolag som förstår när dom ska trycka på gasen, eller ta bort foten helt från gaspedalen. 
Exempel på detta var just Amazon som lanserade en egen smartphone år 2014, men som lade ner projektet ett år senare då produkten inte fick något större fäste hos kunderna. 

En av fördelarna för spawners är att dom använder pre-tax earnings för att växa, vilket i kort kan översättas med att dom inte behöver använda beskattade medel för att göra dessa investeringar, istället för att plocka ner intäkterna till sista raden väljer man att investera dessa cash i nya eller befintliga affärsommråden. 

För att åter lyfta Amazon som ett exempel så rapporterar dom knappt några vinster på sista raden som konsekvens av att man återkommande väljer att återinvestera sitt kapital i den befintliga affären. 
Annars hade ca 30% av intäkterna skattas bort direkt. 

Dom olika typerna av Spawners

Kapitalism är extremt brutal, i princip går nästan alla bolag under när dom väl har mognat, men spawning är ett fundamentalt medel att hålla sig flytande eller bli riktigt framgångsrik. 

Creative destruction brukar användas i detta sammanhang, orden som har inspirerat namnet till det svenska investmentbolaget Creades.

Ericsson och Nokia dominerade mobilmarknaden i början av 2000-talet, men har numera utkonkurrerats av bl.a Apple, i och med lanseringen av iPhone år 2007.

1. Adjacent Spawns. Denna grupp av bolag växer genom att satsa på angränsande marknader med relaterade produkter. Ett exempel är Starbucks, som växte från att ha kaffehus till Frappuccino-flaskor, Verismo-kaffemaskiner, Starbucks Reserve och Starbucks-alkohol. 


2. Embryonic Spawns. Denna grupp av företag kan förvärva nya företag och fostra dem till större företag. Under åren har Facebook förvärvat Instagram, Whatsapp och Oculus VR och odlat dem till mycket större företag.


3. Cloner Spawns. Dessa företag förnyar inte, de kopierar helt enkelt framgångsrika produkter. Microsoft är ett exempel med Explorer, Surface, Azure och Teams.


4. Non-Adjacent Spawns. Denna grupp skapar eller förvärvar bolag i orelaterade områden. BYD Company är ett exempel som går från elektriska fordon till tillverkning av ansiktsmasker och många andra. 
Svenska motsvarigheter skulle kunna vara förvärvsbolag såsom Addtech, Indutrade, Lifco m.fl.


5. Apex Spawners. Dessa är de bästa i spawnarna och de använder spawntaktiken för alla ovanstående. De flesta 10- till 100-baggers tillhör denna kategori. Exempel är Amazon, Alphabet, Alibaba Group, Berkshire Hathaway och Baidu.
Den Svenska motsvarigheten här skulle kunna vara våra framgångsrika investmentbolag såsom Investor, Latour, Bure men även EQT. 

Icke-Spawners

De flesta företag har inte DNA:t för att vara spawners, även om de är exceptionella företag. De har ett intensivt fokus på kärnverksamheten och ser tillhörande affärer som potentiella distraktioner.

Även om de springer på ett bra bolag tenderar de att sälja av med det för tidigt för att undvika risken att skada kärnföretaget. 
McDonald's såg till exempel Chipotle tidigt och tog en andel på mer än 20%. Men de kände att det var en distraktion och avyttrade sin Chipotle-andel 2006 trots att uppsidan var stor.
Chipotles aktiekurs har sedan dess avkastat ca 3200%.

Svenska Spawners

Några Svenska historiska Spawners enligt min uppfattning:

Atlas Copco
Assa Abloy
Hexagon
Nibe
Embracer

Det som är synonymt med dessa bolag är att management har jobbat hårt med förvärv, och på så sätt hållt liv i sina affärer men även skapat nya affärsområden som möjligtgjort nya strömmar av kassaflöden.  
Det som kan vara bra att tänka på är att spawners kan tappa sin Spawnerkultur och falla in i mognad, så dessa bolag listade ovan är historiska spawners och kan hamna i mognadsfas om management allokerar kapitalet till dåliga affärer/affärsområden i framtiden. 

Varför ska man investera i en spawner? 

Ett av 2000-talets bästa Spawners är exempelvis Tencent Holdings Limited, vars aktie noterades på Hong Kong börsen 2004. 
Tencent har gett en avkastning om ca 69500% från första stängningsdagen. 


"The truely brilliant investors weren't investors; they were entrepreneurs that didn't sell."
- Nick Sleep, Nomad Investment Partnership

Syftet med att investera i Spawners är alltså att man ska köpa dessa bolag och lägga dom i byrålådan utan att behöva oroas sig för att bolaget kommer gå omkull några månader senare. 
Det är kanske bland det tråkigaste man kan göra som investerare, då vi lockas av att konstant utamana våra innehav i våra portföljer mot alterantivkostanden att investera i nya fräscha bolag som kanske trendar för stunden. 

Hela syftet med att identifiera och investera i spawners är "Set it and Forget it" och sedan förhoppningsvis få en eller flera multibaggers. 


Pabrais Spawning regler

1. Förutsätt att ingen spawner kommer bli större än $50 miljarder market cap. 
    a) för en 10 bagger möjlighet, köp under $5 miljarder market cap.
    b) för en 100 bagger möjlighet, köp under $500 miljoner market cap.


2. Titta på bolagets historik
    a) Har bolaget en stark Spawning kultur? 
    b) Har bolaget en ledning som är kunniga kapitalallokerare? 
    c) Det finns ingen nödvändighet att ha heroiska förväntningar. Framtiden ska vara självklar för             historiskt beteende och framgång/misslyckande. 


Spawners som blev mogna:

Även Spawners kan hamna i mognadsfas pga framförallt dåliga beslut från management. 

Exempel på dessa är IBM, GE & Exxon Mobile som tidigare var några av 1900-talets bästa aktier att äga, men pga dåliga förvärv och dåligt management föll i mognadsfas.
Att hamna i mognadsfas behöver inte vara något som är dåligt då bolagen sannolikt kommer finnas kvar under många många år.
Men det är framförallt avkastningen som riskerar att bli lidande kommande år, något som rationella investerare ser som risk och osäkerhet. 

Det man också får ta med sig är att många börsnoterade bolag var Spawners innan dom kom till börsen. Men när bolaget tas till börsen så har den största avkastningen redan uttömts som icke publikt. 

Exempel på detta är Spotify som kom in på en monstervärdering. Trots att bolaget sannolikt fortfarande är en Spawner så kommer du inte göra 10-100x på dessa värderingar på kort tid.

Ett annat kommande exempel kan vara betaltjänstbolaget Klarna, där grundarna och befintliga ägare har varit med på en enorm tillväxtresa där värdet har dubbalts flera gånger om året. Men när bolaget väl kommer tas till börsen är dom stora värdeförändringarna redan uttömda (tyvärr) precis som i Spotifys fall. 

Därför är nyckeln precis som Mohnish hävdade att det är viktigt att identifiera dessa bolag när dom fortfarande är små. Har dom nått ett market cap om $100B redan så är det osannolikt att det är en multibagger på kort tid sett till dom stora talens lag. 

söndag 13 juni 2021

Baksidan med den snabba börsåterhämtningen & beyond

 


Jag tror att dom flesta håller med mig om att det var riktigt skönt att "börssvackan" inte var särskilt långvarig i fjol. 

Faktum är att redan efter semestern i fjol hade mångas börsportföljer återhämtat sig efter den snabba Covid-kraschen tidigare i mars. 

I mitt fall har börsväskan nästan avkastat 200% sedan botten i mars. Förvisso dopat av större insättningar under dipperioden och överranskande Covid-vinnare i börsportföljen. 

Om man dock bortser från "feel good" känslan av många investerares börsväskor står högre idag än pre-covid så tror jag ändå att det i det långa loppet är av ondo att vi fick en så kvick återhämtning. 

Om vi jämför med Lehman-kraschen 2008/2009 så tog det många år innan svenska börsen återhämtade sig och slog nya ATH. (exklusive återlagd utdelning)


Varför fjolårets snabba återhämtning är av ondo var att investerare knappt fick en chans att resonera kring hur man skulle agera kring Covid-kraschen. 

Kriser som dessa som skapar stora oroligheter på marknaden och som pressar många börskurser är fantastiska möjligheter för långsiktiga investerare. 
Investerarkollektivet fick återigen uppleva möjligheten att köpa fina bolag som Investor till yielder om 4%, något som inte varit möjligt på många år. 
Stora substansrabatter gjorde återigen sin återkomst hos dom Svenska investmentbolagen, i vissa fall så höga som 20-30% i många av dom populära bolagen. (idag är det inverterat)

Det som är baksidan av den snabba återhämtningen är naturligtvis att detta fönster av möjligheten att köpa många av börsens finare bolag till rimliga värderingar snabbt blåstes bort av galen börsyra och stimulanspaket från riksbanker världen över. 

Ponera ett läge att ha fått köpa börsens finaste bolag till en rabatt om 50% jämfört med dagens kurser? 
I praktiken innebär det att du får dubbelt så många aktier än vad du betalar för idag. 

Om denna möjlighet hade varit längre än 3-5 månader, låt oss säga 12-18 månader så hade det varit en kanonmöjlighet att få skapa riktigt fina positioner sett till antalet aktier genom det löpande kassaflödet från utdelningar/lön. 

Nedan är Investors kursgraf. 
Visst får man vara belåten med att kursen har dubblats, men tänk vilken långsiktigt möjlighet det hade varit att fortfarande få köpa Investor för 100-lappen allt annat lika.


Covid-kraschen gynnade dom riskaptitliga investerarna som valde att ha sitt kapital investerat på börsen.
Baksidan är att inträdesbarriärerna har stigit, yielderna har sjunkit dramatiskt och den förväntade avkastningen på 1-3 års sikt är betydligt lägre än vanligt pga multipelexpansionen, TTM. 

Med dom orden vill jag avsluta med ett passande citat:

"Never let a good crisis go to waste"

Ränta på ränta, vinst driver aktiekursen i det långa loppet

  Ränta på ränta, varför vinsttillväxt driver aktiekursen i det långa loppet. Dom flesta har nog vid något tillfälle hört talas om ränta på ...