Spawners, Set it and Forget it Investing

Inlägget är inspirerat av Mohnish Pabrai som i sin tur har fått inspiration från framförallt Nick Sleep. 

Länk till youtubeklippet här

Det handlar om att hitta bolag tidigt som har potential att bli riktigt stora tack vare sin förmåga att hitta eller förvalta nya affärsområden. 

Mohnish Pabrai tillsammans med Warren Buffet.

Vad är en spawner? 

En "spawner" är ett bolag vars kultur är att skapa eller förvärva nya affärer som har potential att bli massiva tillväxtmaskiner. 

Jeff Bezos sa följande i sitt aktieägarbrev 2017, "Staying in Day 1 requires you to experiment patiently, accept failures, plant seeds, protect saplings, and double down when you see customer delight."

Därför är det viktigt att leta efter bolag som förstår när dom ska trycka på gasen, eller ta bort foten helt från gaspedalen. 

Exempel på detta var just Amazon som lanserade en egen smartphone år 2014, men som lade ner projektet ett år senare då produkten inte fick något större fäste hos kunderna. 

En av fördelarna för spawners är att dom använder pre-tax earnings för att växa, vilket i kort kan översättas med att dom inte behöver använda beskattade medel för att göra dessa investeringar, istället för att plocka ner intäkterna till sista raden väljer man att investera dessa cash i nya eller befintliga affärsommråden. 

För att åter lyfta Amazon som ett exempel så rapporterar dom knappt några vinster på sista raden som konsekvens av att man återkommande väljer att återinvestera sitt kapital i den befintliga affären. 

Annars hade ca 30% av intäkterna skattas bort direkt. 

Dom olika typerna av Spawners

Kapitalism är extremt brutal, i princip går nästan alla bolag under när dom väl har mognat, men spawning är ett fundamentalt medel att hålla sig flytande eller bli riktigt framgångsrik. 

Creative destruction brukar användas i detta sammanhang, orden som har inspirerat namnet till det svenska investmentbolaget Creades.

Ericsson och Nokia dominerade mobilmarknaden i början av 2000-talet, men har numera utkonkurrerats av bl.a Apple, i och med lanseringen av iPhone år 2007.

1. Adjacent Spawns. Denna grupp av bolag växer genom att satsa på angränsande marknader med relaterade produkter. Ett exempel är Starbucks, som växte från att ha kaffehus till Frappuccino-flaskor, Verismo-kaffemaskiner, Starbucks Reserve och Starbucks-alkohol. 

2. Embryonic Spawns. Denna grupp av företag kan förvärva nya företag och fostra dem till större företag. Under åren har Facebook förvärvat Instagram, Whatsapp och Oculus VR och odlat dem till mycket större företag.

3. Cloner Spawns. Dessa företag förnyar inte, de kopierar helt enkelt framgångsrika produkter. Microsoft är ett exempel med Explorer, Surface, Azure och Teams.

4. Non-Adjacent Spawns. Denna grupp skapar eller förvärvar bolag i orelaterade områden. BYD Company är ett exempel som går från elektriska fordon till tillverkning av ansiktsmasker och många andra. 

Svenska motsvarigheter skulle kunna vara förvärvsbolag såsom Addtech, Indutrade, Lifco m.fl.

5. Apex Spawners. Dessa är de bästa i spawnarna och de använder spawntaktiken för alla ovanstående. De flesta 10- till 100-baggers tillhör denna kategori. Exempel är Amazon, Alphabet, Alibaba Group, Berkshire Hathaway och Baidu.

Den Svenska motsvarigheten här skulle kunna vara våra framgångsrika investmentbolag såsom Investor, Latour, Bure men även EQT. 

Icke-Spawners

De flesta företag har inte DNA:t för att vara spawners, även om de är exceptionella företag. De har ett intensivt fokus på kärnverksamheten och ser tillhörande affärer som potentiella distraktioner.

Även om de springer på ett bra bolag tenderar de att sälja av med det för tidigt för att undvika risken att skada kärnföretaget. 

McDonald's såg till exempel Chipotle tidigt och tog en andel på mer än 20%. Men de kände att det var en distraktion och avyttrade sin Chipotle-andel 2006 trots att uppsidan var stor.

Chipotles aktiekurs har sedan dess avkastat ca 3200%.

Svenska Spawners

Några Svenska historiska Spawners enligt min uppfattning:

Atlas Copco

Assa Abloy

Hexagon

Nibe

Embracer

Det som är synonymt med dessa bolag är att management har jobbat hårt med förvärv, och på så sätt hållt liv i sina affärer men även skapat nya affärsområden som möjligtgjort nya strömmar av kassaflöden.  

Det som kan vara bra att tänka på är att spawners kan tappa sin Spawnerkultur och falla in i mognad, så dessa bolag listade ovan är historiska spawners och kan hamna i mognadsfas om management allokerar kapitalet till dåliga affärer/affärsområden i framtiden. 

Varför ska man investera i en spawner? 

Ett av 2000-talets bästa Spawners är exempelvis Tencent Holdings Limited, vars aktie noterades på Hong Kong börsen 2004. 

Tencent har gett en avkastning om ca 69500% från första stängningsdagen. 

"The truely brilliant investors weren't investors; they were entrepreneurs that didn't sell."

- Nick Sleep, Nomad Investment Partnership

Syftet med att investera i Spawners är alltså att man ska köpa dessa bolag och lägga dom i byrålådan utan att behöva oroas sig för att bolaget kommer gå omkull några månader senare. 

Det är kanske bland det tråkigaste man kan göra som investerare, då vi lockas av att konstant utamana våra innehav i våra portföljer mot alterantivkostanden att investera i nya fräscha bolag som kanske trendar för stunden. 

Hela syftet med att identifiera och investera i spawners är "Set it and Forget it" och sedan förhoppningsvis få en eller flera multibaggers. 

Pabrais Spawning regler

1. Förutsätt att ingen spawner kommer bli större än $50 miljarder market cap. 

    a) för en 10 bagger möjlighet, köp under $5 miljarder market cap.

    b) för en 100 bagger möjlighet, köp under $500 miljoner market cap.

2. Titta på bolagets historik

    a) Har bolaget en stark Spawning kultur? 

    b) Har bolaget en ledning som är kunniga kapitalallokerare? 

    c) Det finns ingen nödvändighet att ha heroiska förväntningar. Framtiden ska vara självklar för             historiskt beteende och framgång/misslyckande. 

Spawners som blev mogna:

Även Spawners kan hamna i mognadsfas pga framförallt dåliga beslut från management. 

Exempel på dessa är IBM, GE & Exxon Mobile som tidigare var några av 1900-talets bästa aktier att äga, men pga dåliga förvärv och dåligt management föll i mognadsfas.

Att hamna i mognadsfas behöver inte vara något som är dåligt då bolagen sannolikt kommer finnas kvar under många många år.

Men det är framförallt avkastningen som riskerar att bli lidande kommande år, något som rationella investerare ser som risk och osäkerhet. 

Det man också får ta med sig är att många börsnoterade bolag var Spawners innan dom kom till börsen. Men när bolaget tas till börsen så har den största avkastningen redan uttömts som icke publikt. 

Exempel på detta är Spotify som kom in på en monstervärdering. Trots att bolaget sannolikt fortfarande är en Spawner så kommer du inte göra 10-100x på dessa värderingar på kort tid.

Ett annat kommande exempel kan vara betaltjänstbolaget Klarna, där grundarna och befintliga ägare har varit med på en enorm tillväxtresa där värdet har dubbalts flera gånger om året. Men när bolaget väl kommer tas till börsen är dom stora värdeförändringarna redan uttömda (tyvärr) precis som i Spotifys fall. 

Därför är nyckeln precis som Mohnish hävdade att det är viktigt att identifiera dessa bolag när dom fortfarande är små. Har dom nått ett market cap om $100B redan så är det osannolikt att det är en multibagger på kort tid sett till dom stora talens lag.